För att ge personer som drabbats av en olycka eller katastrof ett psykiskt och socialt stöd har Söderköpings kommun organiserat en s.k. POSOM-grupp (POSOM = psykiskt och socialt omhändertagande).
Vad är en POSOM-grupp?
Gruppen är frivillig organisation som utgör en resurs vid större oväntade händelser i kommunen. Uppgiften är att försöka lindra i akuta situationer och därigenom kunna förebygga psykisk ohälsa på sikt.
Vad kan POSOM-gruppen hjälpa till med?
Grundläggande för gruppens arbete är att tillgodose de drabbades psykiska och sociala behov i så stor omfattning som möjligt och utgå från redan befintliga stödresurser som det sociala nätverket: familj, släkt och vänner, grannar, arbetskamrater, föreningar och sammanslutningar.
Vilka ingår i kommunens POSOM-grupp?
Räddningstjänsten i Söderköpings kommun har på uppdrag av kommunfullmäktige det samordnande ansvaret för POSOM-gruppen.
Gruppen består av personer från kyrkan, socialkontoret, skolan, sjukvården, polisen och räddningstjänsten. Den har verkat sedan 1995 och har regelbundna träffar för att ta del av erfarenheter från händelser som inträffat och för att vidareutveckla verksamheten.
Varför behövs en POSOM-grupp?
Nästan dagligen sker svåra olyckor i vårt samhälle, ibland så omfattande att de har karaktären av en katastrof. Direkt eller indirekt drabbas människor plötsligt och oväntat av att tillvaron slås i spillror. När detta inträffar behövs akuta stödinsatser i arbetet med överlevande, anhöriga och andra berörda.
Hur kontaktar man POSOM-gruppen?
Som regel kontaktas gruppen via SOS Alarm, polisen eller räddningstjänsten. Vill man själv komma i kontakt med POSOM-gruppen är räddningschefen den sammankallande.
Det är viktigt att få hjälp med krisstöd vid en oväntad händelse
I samband med en oväntad händelse som en olycka blir vi utsatta för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. Många kan i det sammanhanget uppleva olika efterverkningar lång tid efteråt. Det är då viktigt att få stöd och hjälp med att bearbeta det som inträffat för att kunna gå vidare i livet. Annars är risken stor att man längre fram kan må dåligt. Det är viktigt att påbörja bearbetningen så nära händelsen som möjligt
Hur reagerar vi människor i samband med en allvarlig kris?
Människan har ett inbyggt försvar för att orka gå igenom det svåra som hänt. Vi reagerar olika från individ till individ men det finns ett antal vanliga reaktioner som kännetecknar en allvarlig kris.
Chockfasen
Vår verklighetsuppfattning minskar, tidsupplevelser ändras, vårt konstruktiva tänkande begränsas. Vi kan bli överaktiva, få panik, bli apatiska, förvirrade, förnekande, kaos inuti men lugn på ytan.
Reaktionsfasen
Vi reagerar på det som hänt med t ex hjärtklappning, huvudvärk, ont i magen. Vi förnekar det som inträffat, letar syndabockar, blir frånvarande, blir extra känsliga för ljus och ljud. Ibland får vi ångestfyllda återupplevelser, sömnproblem, mardrömmar, tvångstankar, kan söka tröst i droger mm.
Bearbetningsfasen
Det är en kritisk period då det är lätt att gå tillbaka till en tidigare fas. Nuet är viktigt och vi prövar steg mot nya vägar. Vi utforskar nya alternativ. Här är det viktigt att inte ha för bråttom och få uppmuntran.
Nyorienteringsfasen
Vi börjar fungera som tidigare och gamla kontakter återupptas. Den sociala isoleringen bryts och självkänslan återupprättas. Nya intressen dyker upp och nya kontakter tas
Självklart kan även andra reaktioner förekomma för alla människor är olika och reagerar därför på olika sätt.
