Kultur och Fritid

Hem / Kultur och Fritid / Söderköpings historia / Sjukvårdens historia

Sjukvårdens historia

Om man bortser från verksamheten vid Söderköpings brunn har sjukvårdsinrättningar funnits i staden precis som i andra samtida städer. Under medeltiden fanns i staden helgeandshuset, hospitalet, själavårdsstugan som på olika sett bedrev hälso- och sjukvård. Hospitalet fanns kvar till 1770-talet.

I samband med ett par epidemier under 1850-talet kom den så kallade Förmansgården i Alvik att tas i anspråk som sjukhus. 1865 permanentades verksamheten där. 1881 stod det länslasarettet färdigt, i den byggnad som i dag inrymmer Nyströmska skolan. Under åren lopp skedde olika till- och ombyggnader av detsamma. Ett Epidemisjukhus byggdes vid Kreatursvallen 1910. När det lades ner rymde det istället åren 1954 – 1976 landstingets barnhem för utvecklingsstörda barn.

Erfarenheterna av sjukvård i staden kan ha varit en orsak till att landstingets sinnesslöanstalt hamnade i Söderköping. Mellan åren 1878 – 1882 var verksamheten förlagd till Lilla Mariehov och därefter i Förmansgården och i Broby. Under 1920-talet byggdes anstalten vid Tingvalls kulle, Storängen kallad, och där bedrevs verksamhet för såväl barn som för äldre till 1993. Den skolverksamhet som bedrivits flyttades till Linköping 1958.

Privat verksamhet under Storängens överinseende drevs av systrarna Bergström i Liljestad från 1935, och sedan i Hammarspången från 1964 -1974.

Text: Ola Lönnqvist och Inga-Lill Östlund