Kultur och Fritid
1600-1700-tal
1600-talet - tillbakagång
Under hela 1600-talet och 1700-talet märks en tydlig tillbakagång för staden. Befolkningen och inkomsterna minskar. Staden drabbades också av pesten flera gånger. Vid pesten 1711 sjunker befolkningstalet till hälften, både p g a dödsfall men också avflyttning för att undkomma pesten. Andra svårigheter var översvämningar och härjningar av danskarna under Kalmarkriget 1612.
1622 flyttar hertig Karls dotter in på Stegeborg praktfulla renässansslott tillsammans med maken Johan Casimir. Hovet omfattade ett 60-tal personer. Katarinas halvbror var Gustav II Adolf och när dennes dotter, drottning Kristina, abdikerat blev Katarinas äldste son kung, Karl X Gustav. Den yngre sonen Adolf Johan var den siste som bodde på slottet. Vid hans död1689 lämnades det att förfalla fram till1731 då slottet revs.
Viss handel försiggick fortfarande i staden, främst inrikeshandel via marknader men också i sin egenskap av stapelstad för Valdemarsvik. Från 1630-talet förekom så gott som ingen utrikeshandel sjövägen alls. Hamnen hade flyttats flera gånger utmed ån p g a landhöjningen och dess sista plats blev vid Tväråns inflöde.
Småskaligt näringsliv
Befolkningen livnärde sig främst på jordbruk, hantverk, handel och fiske. Under 1600-talet och 1700-talet kom några manufakturer, d v s hantverk i stordrift med enkla maskiner som hjälp. Här fanns t ex ett linneverk och ett tvålverk på 1600-talet och tobaksspinneri, sidenbandsfabrik, stärkelsefabrik, kamgarnsspinner, färgeri, tröj-möss- och strumpfabrik och yllestoffabrik på 1700-talet. De flesta fabrikerna sysselsatte en handfull personer, störst var sidenbandsfabriken med 12 anställda. Textil tillverkning favoriserades av stadsmakten som ville ha så stor inhemsk produktion som möjligt. I mitten av 1700-talet startade ett kamullsspinneri med flera hundra arbetare som arbetade i hemmet.
I staden fanns ett stort antal hantverkare. Den första riktigt tillförlitliga källan är från 1744 och upptog 65 personer sysselsatta inom 19 hantverk. 1769 står hantverket på sitt maxtal med 117 utövare inom 30 olika yrken. Det var små verkstäder oftast med bara en anställd, utan stora inkomster, undantaget guldsmederna. Sedan skedde en tillbakagång, delvis beroende på det nedlagda hospitalet och delvis på vikande befolkningskurva. Vid denna tiden hade staden ung 800 invånare. Hospitalet som funnits sedan medeltiden upphörde 1787 och flyttade till Vadstena.
1700-talet - brunnsdrickning och järnhantering
1719 startade brunnsdrickningen i liten skala, källan hade långt tidigare haft ett rykte om att vara hälsosam, bl a hämtade Stegeborg dagligen vatten därifrån under 1600-talets mitt, och 1774 fick brunnssällskapet kungliga privilegier. Den verkliga betydelsen för staden hade brunnshotellet först på 1800-talet. 1763 fick staden sin första apotekare.
I Nartorp, Petängen, Häljelöt m fl platser startade under slutet av 1600-talet eller början av 1700-talet järnmalmsbrytning och även hyttor för smältning av malmen. Leveranser skedde bl a till Borkhult i Åtvidaberg.
Söderköpings fick sitt tredje rådhus vid rådhustorget 1777. Det så ståtliga renässansrådhuset från 1500-talets slut hade helt förfallit och byggnaden revs.