Kultur och Fritid
1800-1900-tal
1800-talet - Brunnen och Kanalen
1800-talet präglades dels av Göta Kanals tillkomst dels av Söderköpings Brunns fortsatta expansion. När doktor Olof Lagbergs började på 1820-talet utökade man verksamheten med kallvattenkurer. Man hade tusentalet gäster varje år, många någon månad.
Under åren 1810 – 1832 byggdes Göta kanal. Det fick stor inverkan på staden, dels genom att en stor del av stadsdelen Bergskvarteret grävdes bort och många byggnader fick rivas eller flyttas. Dels pågick det förstås en livlig verksamhet i och med grävandet och uppbyggandet av slussar, hus och hamn och att soldaterna som arbetade med kanalen låg inkvarterade i närheten. Invigningen av hela Göta kanal skedde 1832 i Söderköping och Mem med Carl XIV Johan och följe. Kanalen innebar till att börja med ett uppsving för handelstransporter och så småningom persontrafik men fick aldrig någon riktigt stor betydelse för staden. Det fanns ändå 4-5 söderköpingsägda briggar och slupar vid 1800-talets mitt. Man muddrade också ån på 1880-talet och en ångbåt gick ut till skärgården. 1930 såldes ångaren "Söderköping" och den reguljära ångbåtstrafiken upphörde.
Skråväsendet upphörde 1846 och 1864 vilket innebar att man fick öppna handelsbodar och bedriva alla hantverk utanför staden. Det innebar en snabb etablering av handelsbodar på landsbygden. Under 1800-talet fanns några hantverksmässiga industrier som repslagerier och färgerier. I stadens närhet grundades fabriker av kapitalstarka godsägare som tobaksfabrik, såpbruk, ättiksfabrik och pappersbruk. Hantverket betydde fortfarande mer än industrierna liksom jordbruket. Rehnbergs vin och sprithandel etablerade sig här i slutet av 1800-talet. (lär mer om näringslivet under den fliken)
Den allmänna folkskolestadgans tillkomst 1842 innebar att folkskolor under de närmaste åren startade i alla församlingar i kommunen. I S:t Anna och i staden fanns sedan tidigare skolor (läs mer om skolorna under den fliken
Söderköping fick två lokala tidningar Söderköpings Tidning och Söderköpings Posten som lades ned 1931 resp. 1948. Det tillkom en brandordning, man fick barnmorska, stadsläkare och tandläkare. Järnvägen drogs 1893 till Söderköping som en del av Vikbolandsbanan. Den utökades 1906 till Valdemarsvik.
1830 bodde inte fler än 100 år tidigare ca 830 personer, 5 år senare var antalet 940 beroende på kanalen och brunnen. I mitten av 1800-talet fanns här ca 1250 invånare. År 1900 var det 1920 personer boende i staden och 1950 ca 3000.
1900-talet - industrialism och kommunsammanslagning
början av 1900-talet expanderade staden, flera större byggnader tillkom som Stadshotellet, Samskolan, Tingshuset, Ferbska huset, Kastenhof.
I samband med byggandet av Stadshotellet gjordes också de första arkeologiska utgrävningar och gav underlag till spekulationer om stadens historia.
1920 lades kommunala vattenledningar och 1938 blev det kommunalt avlopp med rening.
Det viktigaste som hände för kommunen under århundradet var kanske dess tillkomst. 1918 utökades S:t Laurentii församling med Bossgårds-området, senare sammanslogs staden, S:t Laurentii församling, med Drothems och Skönberga församlingar. År 1952 uppstod Stegeborgs kommun, bestående av Börrums, S:t Annas, Skällviks och Mogatas socknar och samma år Aspvedens kommun av Gårdebys, Västra Husbys och Östra Ryds socknar. 1971 slogs Aspveden samman med Söderköping och 1974 införlivades Stegeborg. Söderköpings kommun var bildad. Stadens gamla vapen, känt sedan medeltiden, blev kommunens vapen.
På Storängsområdet uppfördes på 1920-talet ett hem för utvecklingsstörda. Byggnaderna övertogs i slutet av 80-talet av kommunen och de inrymmer idag grundskola och kommunal administration.
På 1940-talet etablerade sig Evaporator, senare Svenska Fläktfabriken, nu Coiltech på Eriksvik. Genom företagets försorg kunde de anställda bygga sig egnahem under 40-talets slut och 50-talets början. På 1940-talet fick staden också ett stort mejeri vars lokaler Fix trikåfabrik övertog 1964. Fix kom att prägla stadens industrier under ca 30 år. 1962 kom Macroplast från Stockholm och blev ett av stadens större företag under dryga 40 år. Under 1950- talet började staden att byggas ut med flera bostadsområden som Eriksvik och Tyketorp, under huvudsakligen 1970- och 80-talen tillkom Kullborg, Husby backe, Broby och Högby och under senare år Alboga.