Kontakta & Fråga

Söderköpings kommun

Du är här: Hem / Kultur & Fritid / Söderköpings historia / Barnhemmens historia

Barnhemmens historia

Personal och barn på barnhemmet, tidigt 1900-tal

Den Schwerin-Hagbergska barnhemsfondens arkiv  förvaras i Kommunarkivet. 2004 gjorde Information och Kultur en utställning med hjälp av materialet och bilder och berättelser från männsikor som vuxit upp eller arbetat på barnhemmen. Många intressanta, tragiska men också hoppingivande människoöden  döljer sig bakom torra protokoll och sakliga verifikationer, färgade av vilka hågkomster de intervjuade personerna hade.

Kort historik

1902 öppnas det första barnhemmet med fem barn. Barnantalet ökar ganska snabbt och styrelsen anser att ytterligare ett barnhem behövs.

1908 invigs det andra barnhemmet. Barnhemmen är överfulla efter två år med 15 i det första och 13 i det andra.

1912 invigs ytterligare ett barnhem och det första blir hushållsskola.I hushållsskolan hålls olika kurser i hushållsekonomi både för de äldsta barnhemsbarnen och för andra flickor. Man har även skolköksundervisning för folkskolan och barnbespisning.
Sommartid driver man sommarservering för brunnens gäster. 1922 upphör hushållsskolan. Byggnaden hyrs ut till folkskola.

Under första världskriget märks dyrtiderna. Ränteintäkterna räcker inte, och man tar emot färre barn. Ibland får flickorna lämna barnhemmet utan att ha gått hushållsskolan.

1916 blir priset på kol och koks för högt och det ena barnhemmet stängs. Man flyttar samman barnen i ett hus. Det finns då 14 barn förutom de två flickor som går i hushållsskolan. Man hyr också ut ena barnhemmet och enstaka rum, framför allt under sommartid.

1928 läggs hem nr 2 ner. Driftskostnaderna är för höga. På 1930-talet tvingas styrelsen spara. Löner och ersättningar sänks och julgåvorna blir mindre.

1935 görs f d hushållsskolan om till en husmodersskola med statsbidrag. Den får en egen styrelse. Barnhemmet inspekteras och måste moderniseras. Man diskuterar att sälja byggnaderna och uppföra ett nytt barnhem men det blir aldrig av. 1939 påverkar andra världskriget barnhemmet. Luftskyddsmaterial köps och ett skyddsrum byggs.
Man diskuterar att odla upp gräsmattan och skaffa hönsgård.

1942 börjar man ta emot finska krigsbarn, mot ersättning.
Då kommer även ett par pojkar.

1947 avvecklas barnhemsverksamheten. Barnen som finns kvar placeras ut i fosterhem.
Lösöret säljs på auktion och fastigheterna säljs till kommunen. Pengarna fonderas
och fonden delar idag ut pengar till behövande ungdom, företrädesvis kvinnlig, för fortsatt utbildning efter obligatorisk skolgång.

 

Sidan uppdaterad 2016-09-01 Kommentera sidan