Kontakta & Fråga

Söderköpings kommun

Du är här: Hem / Kultur & Fritid / Söderköpings historia / Barnhemmens historia / Styrelsen och stadgarna

Stryrelsen och stadgarna

Styrelsen

Söderköpings stad tillsatte en kommitté som skulle förvalta fonden. Kommittén handlade med aktier, obligationer samt köpte mark. Man reste till Stockholmoch skaffade sig kunskap från andra barnhem, och man inhämtade uppgifter om bostadsutrymmen, regler och kostnader.

År 1900 antog Stadsfullmäktige stadgarna föSchwerin-Hagbergska barnuppfostringsanstalten och en interimsstyrelse tillsattes. Den bestod av kontraktsprosten G Svenson, direktör C W Sjöling, garverifabrikör C G Carlsson, provinsialläkare Adolf Håkansson och häradshövdingen Axel Undus. Interimsstyrelsen fortsätter kommitténs arbete och beställer ritningar med anvisningar om utrymmen och luftmängder, inspirerade av bl a Kungsholms barnhem i Stockholm.

1901 börjar barnhemmet byggas.Det sista interimsstyrelsen gör är att bestämma färgerna i barnhemmet. En ny barnhemsstyrelse utses av stadsfullmäktige 1902. Samma år öppnar barnhemmet.

Stadgarna

 ..."Gifva barnens hem formen av en familj..."

Stadgarna för barnuppfostringsanstalten följde i stort ordalydelsen i Mathildas testamente. Flickorna skulle vara fader- och moderlösa, vara sex till tio år, vaccinerade och friska. Men styrelsen kunde, också helt i enlighet med testamentet, "i särdeles ömmande fall göra undantag..." Flickorna skulle tillhöra endera Söderköpings, Ringarums eller Mogata kommuner, och "befinna sig i utfattig och hjälplös belägenhet."

Barnen fick stanna tills de var 18 år, konfirmerade samt gått två år i hushållsskola. Innan en flicka slutadeskulle styrelsen skaffa henne en lämplig tjänarinneplats. De var dock under tillsyn av styrelsen tills de var myndiga (21 år).

Styrelsen skulle också utöva noggrann tillsyn över anstalten och dess anställda.

1932 bestämdes att barnen inte behövde vara föräldralösa, utan kunde vara antingen fader- eller moderlösa. Intagningsåldern bestämdes till två år.

Styrelsen skulle ha både manliga och kvinnliga ledamöter. En av kvinnorna valdes till vårdarinna och hade den närmare tillsynen av "anstalten".

Styrelsens sammansättning speglar samhällets syn på uppfostran. De första ordförandena var kyrkans män, därefter läkare, sedan från skolans värld och i den sista styrelsen var ordföranden stadsarbetarförman.

Styrelsen beslutade om stort som smått. Man beslutade om om- och nybyggnationer, anställningar och avskedanden om inköp av julklappar och kängor, gungor och böcker, om plantering av jordgubbar och äppelträd. Om vilka som skulle få läkarvård eller tandvård, om fritidsaktiviteter som besök på badanstalt eller sommarutflykter. Inte minst var de ansvariga målsmän för alla barnen.

Sidan uppdaterad 2016-09-01 Kommentera sidan