Stöd och Omsorg
Stöd vid självmordstankar
Livet kan kännas meningslöst för stunden men världen blir inte bättre för att du försvinner. Den blir sämre. Det är viktigt att våga berätta om dina tankar så att du kan få ett bra stöd för att ta dig igenom en svår tid. För dig som är närstående finns inga fasta regler för att upptäcka när en medmänniska är självmordsnära. Det viktigaste är att ta samtalet. Våga fråga, det kan rädda liv. Du kan behöva fråga flera gånger innan du når fram.
Vid akuta lägen - Ring alltid 112
Samtalet
Att prata om hur vi mår är det mest förebyggande vi kan göra – det kan rädda liv. Det är aldrig farligt att fråga om självmordstankar. Samtal ökar inte risken att någon ska ta sitt liv. Tvärtom så kan det fungera förebyggande.
Vänta inte på ”rätt tillfälle”
Ta oron på allvar och agera nu. Alla tidpunkter är bra. Ring, skicka ett sms eller ses.
Lyssna på magkänslan
Agera utifrån vad du vet om personen och hur du själv hade velat bli bemött i samma situation. Exempel på frågor som kan ställas:
- När man mår som du gör, kan man få självmordstankar – hur är det för dig?
- Har du haft tankar på att ta ditt liv eller att skada dig själv?
Avsätt tid och lyssna
Var beredd på att det kan ta tid. Ha inte en färdig idé om vad personen behöver. Lyssna och försök förstå. Exempel på frågor som kan ställas:
- Vad behöver du för stöd när du tänker eller känner så?
- Det går att lösa dina problem, andra har fått hjälp.
- Vad har hjälpt dig att orka fram till idag?
Förbered dig på dina känslor
Under samtalet kan du bli rädd eller känna dig tom, ledsen och arg. Det är naturligt. Du kan också behöva söka stöd och hjälp.
Ta hjälp
Ibland räcker det inte med ditt stöd. Då är det viktigt att du uppmuntrar och stöttar personen att söka professionell hjälp.
Vanliga varningssignaler:
- Att prata om att känna sig isolerad och ensam.
- Att uttrycka känslor av misslyckande, överflödighet, brist på hopp eller förlust av självkänsla.
- Förhöjd rastlöshet, retlighet och missnöje.
- Impulsivitet och aggressivitet.
- Tydliga sömnsvårigheter.
- Konstant dröjande vid problem för vilka det verkar saknas lösning.
- Att uttrycka en brist på stöd eller förtroende för systemet.
- Ger några andra indikationer på en dödsplan och medger vid direkt fråga bestämda idéer om hur självmordet ska begås.
Om en person börjar må bättre finns risken fortfarande kvar– under en svår depression saknas ofta kraften att genomföra ett självmord men när personen börjar må bättre så ökar risken. Om personen plötsligt mår bättre eller visar ett lugn efter en jobbig period finns risken att personen har fattat beslutet att avsluta sitt liv – detta ska därför betraktas som en varningssignal.
Personer som uppvisar ovanstående varningstecken löper dessutom ännu högre risk om de har upplevt:
- En nyligen inträffad förlust av ett nära förhållande;
- En förändring (eller förväntad förändring) i arbetet, som avsked, förtidspensionering eller andra arbetsrelaterade förändringar;
- En allvarlig och genant arbetsrelaterad händelse, såsom en officiell tillrättavisning, disciplinära åtgärder, trolöshet mot huvudman eller sexuella överträdelser;
- En förändring av hälsotillståndet;
- Ökat missbruk av alkohol och andra droger;
- Tidigare visat självmordsbeteende eller att självmordsförsök har inträffat i familjen;
- Depression, utbrändhet eller oförklarlig utmattning.
Vad är psykisk ohälsa?
Psykisk ohälsa är något de flesta kommer i kontakt med genom livet, antingen självupplevt eller genom att någon närstående gör det. Det är ett väldigt brett spann med många olika typer av symtom och diagnoser som ingår och som påverkar vardagen på väldigt olika sätt. Med rätt behandling behöver en diagnos inte påverka vardagen medan vissa psykiska besvär kan påverka vardagen i stor utsträckning även i de fall besvären är kortvariga.
Psykisk ohälsa kan handla om allt från tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet eller sömnbesvär till svårare psykiska sjukdomar som ångest eller depression. Det som kännetecknar psykisk ohälsa är att den påverkar välbefinnandet och hur väl vardagen fungerar.