Kultur och Fritid
Medeltid
Söderköping var under 1100-talet en lokal handelsplats i korsningen mellan Storån och vägen mot Kalmar. Staden anlades i början av 1200-talet efter en fastställd stadsplan och hela medeltidsstaden var utbyggd ca 1250. Planen som består än idag var indelad i tre "kvarter" med en huvudgata i vardera som utgick från Rådhustorget: Storgatan, Vintervadsgatan och Hamngatan. Torget var stadens centrala punkt, bebyggt med ett rådhus från 1200-talet där stadens styrelse höll sina möten. Torgets närhet till hamnen gjorde det även till handelns knutpunkt.
Söderköping var en viktig hamnstad med en trolig hamnanläggning i bassängen som bildades i mötet mellan Storån och Lillån. Själva kajen med omlastningsplats låg troligen utmed Munkbrogatan. Staden var under 300 år centrum för Östersjötrafiken tillsammans med Visby och Kalmar. Landhöjningen gjorde hamnen omöjlig att använda för de allt större handelsfartygen samtidigt som den statliga proviant- och varuhusorganisationen omflyttades till Norrköping vilket ledde till att Norrköping och Stockholm övertog Söderköpings roll.
1235 anlades det första Franciskanerklostret på svenska fastlandet här, något som är ett mått på stadens storlek. Vidare fanns fyra kyrkor i stadskärnan förutom ett antal kapell. Dessutom fanns helgeandshus, hospital, själahus, skolor, kungsgård, badhus och under kortare tid tryckeri och mynthus – allt en större medeltida stad skulle innehålla.
Första gången Söderköping nämns i ett skriftligt dokument är 1250 då drottning Katarina Sunesdotter testamenterar Söderköping till sin syster Benedicta. Det finns flera hundra medeltida dokument bevarade i Riksarkivet om eller från Söderköping. I ett köpeavtal från 1253 stiger namnet på en vanlig borgare fram, Götulf Ryss som byter bort del i en kvarn mot en kvarntomt till Benedictas man Svantepolk Knutsson.
Under medeltiden är Söderköping platsen för många rikshändelser:
1270 - ett herremöte beslutade att flytta Uppsala domkyrka till sin nuvarande plats
1281 - Magnus Ladulås hustru Helvig kröntes till drottning i en av stadens kyrkor och deras son Birger väljs till kommande kung i S:t Laurentii kyrka.
1302 - kröntes Birger Magnusson och hans hustru Märta till kung och drottning i S:t Laurentii kyrka.
1359 - valdes Magnus Eriksson åter till kung i Söderköping, även kallat Sveriges första riksdag.
1374 - fördes Heliga Birgittas kista från Rom till Söderköping för att sedan transporteras till Vadstena.
1389 - insattes den danska drottningen Margareta här som regent för hela Norden
1434-35 - vistades Engelbrekt med sin här i Söderköping. 1436 slöt han här fred med Erik av Pommern.
1441 - ägde ett kyrkomöte rum då man beslutade att bilda Uppsala universitet.
Under medeltiden drabbade staden av Digerdöden runt 1350. Pesten gjorde sedan regelbundna besök. Man drabbades också av översvämningar och plundringar förutom de krig och härjningar som Stegeborg fick utstå.
Omlandet i öster var ett skärgårdsområde där fisket dominerade, senare även sjöfart, västerut var en rik jordbruksbygd som försåg staden med proviant.
Under medeltiden byggdes landsbygdens kyrkor och så gott som samtliga kvarvarande kyrkor har medeltida anor.
Fynd
Hela Söderköpings innerstad räknas som en fornlämning av riksintresse.Under staden vilar en annan stad. I lager efter lager kan man följa stadens bebyggelse under 12-, 13-, 14- och 1500-talen. Huskonstruktioner, gator och lösfynd ligger i upp till 4 m tjocka kulturlager. I stadens täta leror har det medeltida materialet bevarats exceptionellt bra i och med att luftens syre inte kommit till. Här finner arkeologerna trä som fortfarande doftar färskt och går att årsringsdatera, ben och annat organiskt material.
Kyrkorna
Det andliga livet var mycket viktigt. Katolska kyrkan spelade en stor roll i människornas liv. Kyrka och kloster tog med sig nyheter hit, blev utbildningscentra och drev flera sociala inrättningar. Hospitalet i Söderköping omtalas 1277 men fanns tidigare. Det låg utanför staden eftersom de spetälska skulle isoleras på livstid. Helgeandshuset, känt från 1330, var fattighus för barn och gamla.
Hospital och helgeandshus sammanslogs 1534 på Gustav Vasas order och lades då tvärs över ån från klostret. En tredje välgörenhetsinrättning Själagården fanns på 1400-talet invid S:t Laurentii kyrka. Kyrkan drev också badstugorna i ån.
Inne i staden fanns S:t Laurentii kyrka och S:t Ilians kyrka som var stadsförsamlingar. S:t Ilians kyrka låg där kanalhamnen ligger idag. Landsförsamlingens kyrka var Drothem och dessutom hade klostret en kyrka som tidigare tillhört Drothem.
På landsbygden fanns Skönberga kyrka, Gårdeby kyrka, Västra Husby kyrka, Östra Ryds kyrka, Mogata kyrka, Skällviks kyrka och S:t Anna kyrka.
Läs mer om varje kyrka eller ladda ner broschyren Söderköpings kyrkor en dörr till medeltiden här bredvid.
Konventet eller Klostret
1235 anlades ett franciskanerkloster i Söderköping, det första på dåtida svenska fastlandet, Gotland hade ett sedan några år. Munkarna, s k Gråbröder var tiggarmunkar och anlade alltid sina kloster, eller konvent som de egentligen kallas, i samhällen där de kunde tigga och utöva hjälpverksamhet. Klostren drev skolor, i Söderköping känner man till att lektor broder Torsten var föreståndare för klosterskolan 1281.
Konventet låg i de sk Drothemskvarteren, där Hospitalsstugorna i dag ligger, på den tiden utanför staden, mellan stadens och landsförsamlingens kyrka. Konventet var muromgärdat längs Hospitalsgränd, Drothemsgatan och Linköpingsgatan.
Vid arkeologiska utgrävningar har man funnit rester av byggnader och då främst av klosterkyrkan. Dess kor fanns relativt nära eller precis under Trångsundsgränd. Koret var en tillbyggnad i tegel i gotisk stil till den i övrigt gråstensmurade kyrkan i romansk stil. I övrig fann man refektoriet (matsal), tegelgolv och trädgårdsgångar. Utgrävningarna pekar på att det ursprungligen funnits en träkyrka i området, kanske en gårdskyrka till kungsgården Bossgård tvärs över ån. Den äldsta stenkyrkan är förmodligen från 1100-talet och var församlingskyrka eller gårdskyrka till Bossgård fram till dess den donerades till klostret. I kyrkans golv fann man en ovanlig typ av grav en s k stavkorshäll, förbehållna mera uppsatta personer.
Efter reformationen läggs konventet ned 1529. En del av byggnaderna rivs för att bli byggnadsmaterial till Stegeborg som ska renoveras. Marken övertas av hospitalet som ligger på andra sidan ån. Den sydvästra delen av klosterområdet blir begravningsplats för hospitalet, precis som en del av området tidigare varit för konventet. På en annan del uppförs fattigstugor.