Skolskjuts är transport mellan hemmet och skolan för elev i förskoleklass och grundskolan (förskoleklass1 till och med årskurs 9). Reglementet använder begreppet skolskjuts för förskoleklass, grundskolans och särskolans elever inklusive gymnasiesärskolan.

För gymnasieelever är inte kommunen skyldig att arrangera skolskjuts. För gymnasieelev är kommunen skyldig att ersätta eleven för dennes kostnader för att ta sig till och från sin ordinarie utbildningsplats utifrån ett avståndskrav. Den ersättningen sker vanligtvis i form av ett resebevis i den allmänna kollektivtrafiken.

Bestämmelser som styr skolskjuts/reseersättning finns i:

• Skollagen (SFS 2010:800, tionde kapitel grundskolan paragraf 29 och 32)
• Skolskjutsförordningen (SFS 1970:340)
• Lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (SFS 1991:1110)
• Förordningen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (SFS 1991:1120)
• Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSFS 1988:17)

Skolskjuts kan anordnas om eleven uppfyller något av nedanstående krav:

• avståndkrav
• förhöjd risk att själv förflytta sig utmed eller över en väg
• permanent funktionsnedsättning
• annan särskild omständighet

Med skolväg avses den kortaste användbara vägen från bostadens tomtgräns till tomtgräns vid skola.

Som adress avses den adress på vilken eleven är folkbokförd. För elev som likvärdigt bor på två adresser inom kommunen kan skolskjuts erhållas från den ena eller båda adresserna under förutsättning av det grundläggande avståndskravet uppfylls.

Skolskjutshållplats är den plats som kommunen anvisar elev för påstigande av skolskjuts.

Enligt skollagen kan elev i förskoleklass, grundskolan och särskolan, inklusive gymnasiesärskolan, ha rätt till kostnadsfri skolskjuts på grund av färdvägens längd, trafikförhållanden, varaktig funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet. Lagstiftningen anger inte i detalj när och hur skolskjuts ska anordnas för elev i grundskolan eller särskolan. Kommunen bedömer själv när skolskjuts ska anordnas och vilka som kan få skolskjuts utifrån elevens förutsättningar och lokala förhållanden.

Grundskolan, särskolan och gymnasieskolan har olika regler. Särskild lagstiftning anger att elev i gymnasieskolan inte har rätt till skolskjuts utan till särskild reseersättning som vanligtvis ges i form av ett resebevis för den allmänna kollektivtrafiken.

Kommunens utgångspunkt är att grundskolans elever ska placeras på den skola som geografiskt ligger närmast hemmet och som kan ge eleven rätt utbildning (närhetsprincipen) En elev kan dock göra ett eget val av skola, inom den egna kommunen, och kan då få rätt till skolskjuts om inte en ekonomisk eller administrativ svårighet uppstår för kommunen.

När elever, av olika anledningar, av kommunen placeras på andra skolor är det viktigt att detta föregås av en dialog mellan elevplacerare och Samhällsbyggnadsförvaltningen som i god tid måste få information om en sådan placering. Detta på grund av att särlösningar ofta genererar merkostnader för skolskjutsverksamheten.

Skolskjuts kan ske i form av:

• Resor med allmän kollektivtrafik
• Resor med särskilt upphandlat fordon avsett för skolskjuts
• Ekonomisk ersättning, så kallad självskjuts.

För elever som åker med AB Östgötatrafikens bussar gäller Östgötatrafikens regler vad gäller busskort etc. De elever som hänvisas till den allmänna kollektivtrafiken ska erhålla en läsårsbiljett som är tidsbegränsad till läsårets tider.

Kapaciteten hos skolskjutsarna är dimensionerad efter antalet barn. Detta medför att resa till och från skolan skall ske med de turer som anvisats.

Den totala väntetiden före eller efter skolan bör inte överstiga 60 min per dag. I undantagsfall kan dock längre väntetider förekomma.

Särskild överenskommelse med förälder om ersättning för att lösa skolskjutsfrågan för enskild elev kan i undantagsfall förekomma.

Förälder har ansvar för elev på dennes väg till skolan eller skolskjutshållplats. Förälder har även ansvar för att eleven kommer till skolan om denne missar ordinarie skolskjuts. Efter skolan skall kommunen anses aktivt ha överlämnat ansvaret till förälder när elev stiger av ordinarie skolskjuts.

Under färd med skolskjutsen har föraren av fordonet ansvar för eleven.

Elever med en skolväg vars längd överskrider nedan angivna kilometergränser är i regel berättigade till skolskjuts.

Dessa avstånd gäller även som maximala avstånd mellan hemmet och skolskjutshållplats.

Om Kommunstyrelsen ur trafiksäkerhetssynpunkt bedömer skolväg som påtagligt riskfylld, kan skolskjuts ordnas vid kortare skolväg än vad som ovan angivits i § 5.

Skolskjuts kan anordnas även till elev med ett sådant handikapp som gör behovet av skolskjuts uppenbart.

Bedömning huruvida skolskjuts ska beviljas på grund av fysiskt eller psykiskt handikapp avgörs i varje enskilt fall och efter skriftlig ansökan om skolskjuts av särskilda skäl. En sådan ansökan ska alltid vara styrkt med läkarintyg.

Kommunstyrelsen har möjlighet att fastställa att likformighet ska gälla när det gäller rätten till skolskjuts för barn/elever boende i ett väl avgränsat bostadsområde. Härvid kan de i § 5 angivna avstånd som elev själv får ta sig till skola/hållplats avvika. Ett sådant exempel är Söderköpings tätort där sådan bedömning gjorts att likformighet gäller och elever boende inom tätorten inte har rätt till skolskjuts.

Elev som flyttar till annan folkbokföringsadress äger rätt att gå kvar läsåret ut respektive sista årskursen i den skola där eleven gått. Om eleven som inte uppfyller dessa krav ändå väljer att gå kvar innebär detta ingen rätt till skolskjuts utan betraktas då som ett eget val av skola.

Elev, som inte längre är berättigad till skolskjuts på grund av byte av adress, flyttning från kommunen eller liknande, skall omgående återlämna eventuellt busskort till kommunen.

1. Gymnasieelever från Söderköpings kommun ska även fortsättningsvis få läsårsbusskort oberoende av avstånd mellan hem och skola.

2. Elever vid lärlingsprogram från Söderköpings kommun ska få det läsårsbusskort som behövs för deras utbildning.

Vid tillämpandet av skolskjutsreglementet ska följande riktliner ses som stöd vid bedömningen. Paragrafnumret hänvisar till motsvarande paragraf i skolskjutsreglementet.

§2
Ersättning för föräldraskjuts skall alltid ställas i relation till vad kommunens kostnad skulle ha varit för skolskjutsen.

§ 5
Som vägledande princip anses vägar med hastighetsbegränsning över 70 km/h ur trafiksäkerhetssynpunkt olämpliga att trafikera för elever upp till och med åk. 6. För dessa elever kan därför skolskjuts beviljas utan hänsyn till avstånds¬reglerna.

§ 6
I bedömningen av huruvida skolskjuts skall beviljas skall läkarintyg endast ses som en del av beslutsunderlaget. Vid tillfällig skada är det elevens försäkringsbolag eller vårdnadshavare som svarar för att elev tar sig till och från skolan.

§7
Likformigheten kan till exempel gälla inom ett avgränsat bostadsområde där endast vissa elever är berättigade till skolskjuts. I detta fall bedöms hela området ha samma avstånd till skolan, vilket kan innebära att skolskjuts inte anordnas.

En elev som på grund av oaktsamhet gjort så att kortet slutat att fungera eller förlorar sitt busskort, får ett nytt kort mot en avgift som motsvarar kommunens kostnad för ett nytt kort samt en administrativ avgift på 25 kronor per nytt kort.

Kort som slutat att fungera utan att eleven kan anses som vållande får sitt kort bytt utan kostnad.

Huvudregeln vid skolskjuts är att kommunen ska ordna kostnadsfri skolskjuts till och från den skola som kommunen placerat eleven i.

Kommunen kan dock ibland bli skyldig att ordna skolskjuts även för elever i fristående skolor eller annan kommunal skola än den som kommunen skulle ha placerat eleven i. Detta under förutsättning att skolskjutsen kan organiseras på ett sådant sätt att det inte innebär organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen att ge de eleverna skolskjuts samt att vald skola ligger inom den egna kommunen.

Undantag från huvudregeln gäller för elever från Söderköpings kommun som väljer någon landsbygdsskola i kommunen och som med befintligt upphandlad skolskjuts kan ta sig till och från skolan alternativt befintlig kollektivtrafik utan att det uppstår en merkostnad för kommunen.