Vårdnaden för barn kan vara enskild eller gemensam. Om en förälder har ensam vårdnad har den föräldern ensam beslutanderätt i frågor som rör barnet. Har föräldrarna gemensam vårdnad ska föräldrarna tillsammans fatta juridiska beslut om barnet och kunna samarbeta- och kommunicera om viktiga frågor som rör barnets uppväxtvillkor, hälsa och utveckling.

Vårdnadshavare ansvarar för ett barns personliga förhållanden, t e x skolgång, sjukvård, var barnet ska vara folkbokfört och ansökan om pass. Vårdnadshavare ska se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran. Den- eller de som är vårdnadshavare ska ta hänsyn till barnets vilja utifrån barnets ålder, mognad och individuella utveckling.

Om föräldrar är gifta när barnet föds, får föräldrarna automatiskt gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrarna är ogifta när barnet föds, får modern automatiskt ensam vårdnad om barnet. Anmälan om gemensam vårdnad kan göras i samband med faderskaps/föräldraskapsbekräftelsen eller vid senare tillfälle, direkt till Skatteverket eller genom avtal hos familjerätten.

Föräldrar kan ändra vårdnaden genom juridiskt, bindande avtal om de är överens om att göra det och familjerätten bedömer att ändringen är till barnets bästa.

Namnbyte

Ansökan om namnbyte görs hos Skatteverket. Vid oenighet mellan föräldrarna kan den ena föräldern begära att tingsrätten avgör frågan. Tingsrätten begär då yttrande från familjerätten i barnets hemkommun.

Barn vars föräldrar inte bor tillsammans kan bo lika mycket hos båda föräldrarna, växelvist eller mest hos den ena föräldern och ha umgänge med den andra föräldern.

Gemensam vårdnad innebär inte automatiskt att barnet bor växelvist varannan vecka och i lika omfattning hos sina föräldrar.

Aktuell boendeförälder ska hålla den andra föräldern informerad om barnets utveckling, viktig information kring barnet som den andre föräldern behöver ta del av och främja ett gott och regelbundet umgänge med den andre föräldern.

Barn har rätt till ett tryggt och förutsägbart umgänge med båda sina föräldrar efter en separation- eller skilsmässa. Barnets behov är alltid vägledande och inte rättvisa mellan föräldrar.

Föräldrar har ett gemensamt ansvar för att tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med.

Om resekostnaderna i samband med umgänget är betydande, kan föräldrarna få hjälp med att upprätta ett avtal om fördelning av kostnaderna.

Gifta makar kan ansöka hos tingsrätten om att upplösa sitt äktenskap.

Ansökan kan göras både gemensamt och enskilt. Blanketter för skilsmässoansökan finns på Domstolsverkets hemsida. Om makarna inte har gemensamma barn under 16 år och båda är överens om skilsmässan, kan tingsrätten fatta beslut om att upplösa äktenskapet omgående. I det fall någon av makarna motsätter sig skilsmässan eller om makarna har barn under 16 år boende hos sig, beslutar domstolen om minst 6 månaders betänketid. Under betänketiden är makarna fortfarande gifta. Om makarna vill fullfölja skilsmässan efter betänketiden ska de meddela detta till tingsrätten. I det fall tingsrätten inte hört något från makarna inom ett år efter det att ansökan gjordes, avskriver domstolen ärendet och äktenskapet fortsätter. På Skatteverkets hemsida finns mer information om skilsmässa och vad som kan vara bra att tänka på.

För frågor gällande underhållsbidrag och underhållsstöd kan du klicka här. 

Klicka här för att läsa mer information om skilsmässa från skatteverket.

Ibland kan det vara svårt för föräldrar att komma överens om vårdnaden, hur barnet ska bo eller hur umgänget med den andra föräldern ska arrangeras. Då kan samarbetssamtal hos familjerätten vara ett sätt att komma fram till en lösning tillsammans med stöd av familjerättslig, sakkunnig samtalsledare.

Syftet med samarbetssamtalen är att hjälpa föräldrar att komma överens- och uppnå samförstånd om barnets förhållanden. Sammarbetssamtalen kan också hjälpa föräldrar att diskutera och komma överrens om försörjning för barnet efter en separation. Om föräldrarna vill, så kan samarbetssamtalen leda till juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende och umgänge.

Samarbetssamtal kan ske på två olika sätt:

1. Föräldrar kan på eget initiativ kontakta familjerätten i den kommun barnet är folkbokfört för samarbetssamtal.
2. Domstol kan i samband med familjerättslig tvist besluta om samarbetssamtal. Efter att samtalen avslutats, redovisar familjerätten resultatet av samtalen till tingsrätten.

Föräldrar som är överens om en eller flera frågor gällande vårdnad, boende och umgänge efter en separation, kan upprätta ett juridiskt avtal. Avtalet ska godkännas av familjerätten i barnets hemkommun och bedömas vara till barnets bästa. Det räcker inte med att föräldrar är överens för att ett avtal ska godkännas av familjerätten.

Avtalet ska gynna barnet och bedömas vara barnets bästa om det ska upprättas och godkännas. Det godkänns efter prövning av familjerättssekreterare som gör en helhetsbedömning utifrån barnets bästa, kontroll mot socialregister och vid behov polisregister. Att avtalet är juridiskt bindande innebär att det är lika giltig som en dom i tingsrätten. Vid ansökan från en förälder kan tingsrätten bestämma om verkställighet av innehållet i avtalet om det inte följs.

Den förälder som vill stämma den andre föräldern kring vårdnad, boende eller umgänge måste genomgå ett informationssamtal hos familjerätten innan en tvist i domstol inleds. I samtalet ges också information om vad en domstolsprocess innebär. Barnets bästa ska alltid stå i centrum och vara avgörande i dessa frågor. Båda föräldrar erbjuds tid för informationssamtal och det kan ske gemensamt- eller enskilt. En tvist i domstol om vårdnad, boende och umgänge kan bli en allvarlig och långdragen konflikt som kan påverka barnet negativt och ibland ta ett år from första stämning tom slutgiltig, huvudförhandling i tingsrätten.

Syftet med informationssamtalet är att informera föräldrar om:

• vilka andra möjligheter till samförståndslösningar som kan finnas
• vilket stöd som kan erbjudas i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge
• hur en domstolsprocess går till
• hur föräldrakonflikt och domstolsprocess påverkar barn

För ör mer information kan du klicka här. 

Om föräldrar inte kan komma överens- eller om den ena- eller båda föräldrarna stämmer varandra i tingsrätten, kan tingsrätten förordna om att en utredning genomförs av familjerätten. Syftet med utredningen är att belysa hur barnets behov bäst kan tillgodoses och komma med ett förslag till tingsrätten gällande vårdnad, boende och umgänge och identifiera eventuella riskfaktorer som har en påverkan på barnets situation- och kontakt med sina föräldrar.

Samtal förs med var och en av föräldrarna och med deras barn. Samtalen inriktas på föräldrarnas beskrivning av barnet och dess uppväxt, synen på barnets nuvarande situation, vårdnad, boende och umgänge, samarbetet med den andra föräldern och föräldraförmågan. Referentsamtal tas med viktiga personer i barnets omgivning, t e x förskola, skola, fritidshem, elevhälsa, BVC och samtal sker även med personer som bedöms som viktiga i barnets liv, till exempel nära anhöriga, äldre syskon, nuvarande partners etc.

Utredningen kan när som helst begäras vilande vid domstolen om föräldrarna vill försöka enas genom samarbetssamtal, kommer överens och /eller upprätta juridiskt, bindande avtal tillsammans med familjerätten.

Vid upprättade av avtal kan domstolsprocessen i vissa fall avslutas. Tingsrätten anger inom vilken tid en utredning ska vara slutförd.

Barn har rätt till sitt ursprung. Barn har också rätt till försörjning och arv. Därför måste det juridiskt vara fastställt vilka som är barnets föräldrar.

Gift med en kvinna som föder barn

Om du är gift med en kvinna som föder barn, kommer du automatiskt att registreras som barnets förälder och vårdnadshavare. Det gäller oavsett om du är man eller kvinna. När ett barn föds och ni som föräldrar inte är gifta eller lever i ett samkönat förhållande, måste faderskapet- respektive föräldraskapet bekräftas i en formell handling. Först när ni har undertecknat faderskapet eller föräldraskapet får barnet juridiska rättigheter som arvsrätt och rätt till den andra förälderns efternamn. Bekräftelsen är viktig eftersom det gör att barnet juridiskt knyts till den förälder som inte fött barnet. När ett barn föds till föräldrar som är ogifta, är mamman ensam vårdnadshavare.

Bekräftelse direkt till Skatteverkets e-tjänst

Ogifta, nyblivna föräldrar kan bekräfta föräldraskap via en e-tjänst hos Skatteverket. Detta kan göras inom 14 dagar efter barnets födelse. Det är också möjligt att anmäla gemensam vårdnad via denna e-tjänst.

Du kan använda e-tjänsten om:

• båda föräldrarna var myndiga och folkbokförda när barnet föddes
• barnet är folkbokfört när ni lämnar och godkänner bekräftelsen
• bekräftelsen och godkännandet av föräldraskap sker inom 14 dagar efter barnets födelse
• ni båda har e-legitimation som ni signerar med i tjänsten.

Du kan inte använda e-tjänsten om:

• du som ensamstående kvinna genomgått assisterad befruktning
• det är oklart vem som är barnets andra förälder
• någon av modern eller den namngivne fadern vill ha faderskapstest med DNA-prov
• du inte uppfyller Skatteverkets villkor för tjänsten.

Om du inte kan använda e-tjänsten eller har frågor om föräldraskap är du välkommen att kontakta Familjerätten i Söderköpings kommun.

Mer än 14 dagar efter barnets födelse

Skatteverket meddelar Familjerätten om ingen har bekräftat föräldraskapet genom Skatteverkets e-tjänst inom 14 dagar från barnets födsel, om barnet är folkbokfört i Söderköpings kommun. Familjerätten får information om att det finns ett nyfött barn där det saknas uppgift om barnets andre förälder. Då får mamman ett brev av oss där vi uppmanar att ta kontakt med Familjerätten för att lämna uppgifter till en föräldraskapsutredning. Om ni inte har möjlighet att använda Skatteverkets e-tjänst eller önskar bekräfta föräldraskapet innan barnets födelse, är ni välkomna att kontakta Familjerätten from graviditetsvecka 22.

En bekräftelse hos Familjerätten innebär att registreringen hos Skatteverket sker cirka tre veckor efter barnets födelse.

Osäkerhet om vem som är pappa

Om det finns oklarheter om faderskapet gör Familjerätten en mer omfattande faderskapsutredning för att fastställa vem som är pappa till barnet. Mamman och den/de hon uppger kan vara möjlig pappa till barnet är skyldig att medverka till att faderskapet kan fastställas. Ett faderskapstest kan behöva genomföras, vilket innebär att ett DNA-test; ett rättsgenetiskt prov tas på barnet och pappan av familjerätten. En DNA-undersökning kan bli aktuell om mamman eller pappan är osäkra på vem som är biologisk pappa, oavsett om de är gifta eller inte.

Den som vill ta emot ett barn för adoption ska ha medgivande från socialnämnden. En medgivandeutredning genomförs av kommunens Familjerätt. Familjerätten ansvarar även för adoptionsutredningar på uppdrag från tingsrätten.

Vem får adoptera?

Du kan adoptera ett barn tillsammans med din partner eller som ensamstående. Du måste vara minst 18 år. Makar eller sambor får endast adoptera gemensamt. Andra än makar och sambor får inte adoptera gemensamt. En make eller sambo får dock med sin makes samtycke adoptera hans- eller hennes barn. En make eller sambo får även i annat fall adoptera ensam om den andra maken eller sambon vistas på okänd ort eller är varaktigt förhindrad att adoptera till följd av en psykisk sjukdom- eller något annat liknande förhållande. Någon högsta ålder får att få adoptera finns inte, dock tas hänsyn till fysisk- och psykisk hälsa och förmåga att kunna tillgodose adoptivbarnets alla behov, anknytningsförmåga mm. under barnets uppväxt hos de som önskar adoptera.

En adoption kan gälla ett okänt barn från ett annat land, en släktings barn från ett annat land eller ett barn till närstående.

Inför en internationell adoption krävs ett medgivande från socialnämnden för att få adoptera. En utredning görs som ska visa dina förhållanden och din lämplighet som förälder. Utredningen innefattar bland annat din bakgrund, ditt hälsotillstånd, din erfarenhet av barn och uppgifter från referenspersoner. Ansökan görs till Familjerätten i din kommun. Ett medgivande gäller i tre år from att man som sökande fått ett beslut från kommunens socialnämnd. Innan ett beslut om medgivande måste du genomgå en obligatorisk föräldrautbildning om adoptivbarn och deras särskilda behov. Din kommun anvisar lämplig utbildning. Under tiden du väntar på att barnet ska komma till dig ska socialnämnden erbjuda rådgivning och stöd vid behov. Det är långa väntetider för att adoptera.

Hela processen kan ta 3 till 5 år. När barnet har kommit till Sverige har socialnämnden ett uppföljningsansvar. Familjerätten genomför uppföljning och skriver en uppföljningsrapport till adoptionsorganisationen och hemlandet när barnet varit boende i familjen ett halvår. Från vissa länder krävs det ytterligare, återkommande rapporter.

Vid nationella adoptioner inom Sverige, adoption av närstående, makas, makes eller registrerad partners barn fattas inget beslut om medgivande. Den eller de som vill adoptera ansöker om detta hos behörig tingsrätt som då begär yttrande / utredning från socialnämnden/familjerätten. Ett samtycke från den biologiska föräldern behövs generellt. Föräldrautbildning behövs inte.

Du kan läsa mer om adoption på Adoptionscentrum.