Det är välkänt att värmeböljor och höga temperaturer kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall, speciellt hos den äldre befolkningen. Den dagliga dödligheten ökar med cirka tio procent om temperaturen når 26 grader eller mer tre dygn i rad och den ökar med ytterligare tio procent om temperaturen når 30 grader eller mer tre dygn i rad.

Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att extrema väderförhållanden som värmeböljor och höga temperaturer blir vanligare. Då vi i Sverige inte är så vana vid höga temperaturer ses negativa hälsoeffekter redan vid lägre temperaturnivåer än till exempel i tropiska länder.

Extrem värme är farligt för alla men äldre och kroniskt sjuka personer utgör speciellt sårbara grupper. Äldre personer är känsligare än yngre, eftersom de har en sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst. Dessutom har de oftare kroniska sjukdomar.

Värmen i sig medför att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera den ökade avdunstningen blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp i hjärta och hjärna ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.

Förekomst av kroniska sjukdomar som demens, fysiska handikapp, hjärt- och kärlsjukdom, njursjukdom, astma/KOL, men även diabetes, övervikt och allvarlig psykisk sjukdom, kan ytterligare öka risken för hälsoproblem vid värmebölja och höga temperaturer. Vissa mediciner
som är vanliga bland äldre kan ge allvarligare biverkningar vid högatemperaturer. Under en värmebölja kan, förutom den höga temperaturen, även ökad luftfuktighet och luftföroreningar bidra till de negativa hälsoeffekterna.

• Äldre (sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst)
• Kroniskt sjuka (ex hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes eller njursjukdom).
• Personer med psykisk funktionsnedsättning kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler och som också rent praktiskt kan ha svårt att få i sig dryck eller flytta sig till en svalare plats.
• Små barn och gravida.
• Personer som tar vissa mediciner som påverkar kroppens förmåga att anpassa kroppsvärme och vätskebalans, till exempel vätskedrivande eller antidepressiva läkemedel och neuroleptika.
• Vissa läkemedel kan göra en person mer känslig för höga temperaturer.

Huvuddelen av ökad sjuklighet och dödlighet under värmebölja och höga temperaturer beror på hjärt-, kärl och lungsjukdom, samt medicineffekter. Dock bör man känna till att det finns ett antal specifikt värmerelaterade symptom och sjukdomstillstånd vilka även kan drabba yngre och friska individer:

• Kramper på grund av uttorkning (dehydrering) och rubbning i saltbalans (elektrolytförlust). Ses framförallt vid intensiv sportutövning i värme.
• Utslag, små kliande röda knottror. Detta är ofarligt och går över spontant.
• Svullnad (ödem) – yttrar sig vanligen som svullna anklar.
• Yrsel och svimning på grund av uttorkning och vidgning av ytliga blodkärl (ofta vid samtidig hjärt-, kärlsjukdom och medicinering).
• Utmattning: illamående, kräkningar och cirkulationskollaps. Kan uppträda vid kroppstemperatur på 37-40 grader. Detta beror på vatten eller saltbrist och kräver snabb insats med nedkylning och uppvätskning i enlighet med lokala vårdrutiner.
• Värmeslag kan uppstå vid obehandlad värmeutmattning och är ett urakut tillstånd med förvirring, kramper, eventuell medvetandeförlust, het och torr hud och en kroppstemperatur som överstiger 40,6 grader, vilket obehandlat kan ge organsvikt, hjärnskada och leda till döden.

Generellt gäller att man vid värmeutmattning och värmeslag inte ska ge febernedsättande då det kan förvärra tillståndet. Personer som drabbas av utmattning och eller värmeslag ska vårdas på sjukhus. Ofta är behandling på intensivvårdsavdelning nödvändig. Ta tempen, kyl ned och ge att dricka om personen är vid medvetande. Ta kontakt med sjuksköterska för bedömning om dropp ska sättas in eller ring ambulans.

Det saknas ännu kontrollerade studier av vilken typ av vätskebehandling som är bäst för att lindra hälsoeffekterna av värme för äldre, varför specifik rekommendation inte kan ges i denna
checklista.

I de fall där specifik uppvätskande behandling behöver övervägas ska en individuell bedömning göras med hänsyn till eventuell grundsjukdom och medicinering och lokala vårdrutiner tillämpas.

Du kan behöva ta hjälp av övriga aktörer och civilsamhället, här är några exempel:

• Involvera övriga förvaltningar
• God man
• Pensionärsorganisationer
• Andra organisationer
• Räddningstjänsten
• Grannsamverkan
• Fastighetsbolag
• Hemvärnet
• Polisen
• Brevbärare
• Missing people

Elavbrott och störningar i fjärrkyleleveranserna kan medföra att följande åtgärder behöver vidtas:

• Utplacering av portabla kylaggregat, fläktar, avfuktare och mobil reservkraft. Förtätning inom verksamheten till rum med kylaggregat. Beakta också att varje person avger ganska mycket värme så det kan bli aktuellt att minska antalet personer, eller dela upp grupper. Vid behov prioriteras personer som är extra värmekänsliga.
• Sektionera om möjligt fjärrkylan i byggnaden till de mest kritiska verksamheterna och utrymmena. Stäng dörrar även inomhus för att minimera luftmängden som behöver kylas.
• Evakuering av personer till lokaler med kyla.
• Omplacera kylskåpsplacerade läkemedel om kylskåpen inte är kopplade till reservkraft. Öppna inte dörren i onödan.
• Töm kylar och frysar med livsmedel om strömavbrottet håller i sig. Öppna inte dörr till kyl och frys i onödan.

• Blir det 35°C så räcker förmodligen inte kylutrustning till att sänka temperaturen mer än till 25 - 27 °C.
• Fuktskador. Kondensering sker när vatteninnehållet i luft kyls av, var extra uppmärksam på kylanläggningar för droppande vatten. Det är inte nödvändigtvis något fel på utrustningen men samla upp vattnet med handdukar och dylikt samt informera fastighetstekniker eller motsvarande.
• Rondera i sommarstängda lokaler för att upptäcka fel.
• Kör ventilationen nattetid. Ofta är den avstängd denna tid.
• Placera ut mobila vattenposter där mycket människor rör sig.
• Öka frekvensen på provtagning av vatten vid badplatser .
• Kontrollera temperaturen i läkemedelsrum och -skåp.
• Var noga med hygienrutiner och temperaturer på livsmedel för att undvika matförgiftning.
• Risken för inbrott ökar med öppna fönster, speciellt under de mörka timmarna.
• Undvik trafikkaos vid badplatser genom att anlita bevakningsföretag, parkeringsvakter samt samverka med polisen. Risk för drunkningstillbud ökar vid värmeböljor. Därför är det viktigt att säkerställa utryckningsvägar för räddningstjänst, ambulans och polis.

• Vid avvikelse i kylskåp Flytta läkemedlen till fungerade kylskåp.
  Vid avvikelse i rum - Vid för hög temperatur, skärma av direkt solljus och se över ventilationen (eventuell kontakt med driftansvarig).

Vid för höga rumstemperaturer under en längre period exempelvis under sommaren behöver temperaturen dokumenteras dagligen. Läkemedelsansvarig sjuksköterska (alternativt chef) behöver med jämna mellanrum, minst 1 gång per vecka, göra en bedömning av den dokumenterade temperaturen enligt följande:

• Hur har temperaturen (rum och kylskåp) varit under aktuell period sedan föregående bedömning?
• Hur länge (antal veckor eller dagar) har det varit för höga eller låga värden?
• Har åtgärder som vidtagits tidigare gett några effekter?
• Krävs några nya åtgärder?
• Behöver något kasseras?

För att avgöra om läkemedel kan anses hålla tillräckligt god kvalitet för fortsatt användning trots förvaring i hög temperatur måste en bedömning göras från fall till fall. Hur hög temperaturen varit, hur länge temperaturen varit hög och läkemedlets egenskaper styr agerandet. Aktuellt läkemedelsföretag kan hjälpa till i bedömningen.

Den allmänna rekommendationen är att praktiskt taget alla läkemedel som har anvisning om förvaring vid 25 grader klarar en kortare tid vid en högre temperatur (25- 30 grader) till exempel ett par varma sommarveckor. Förvaringsanvisningarna är fastställda med tanke på läkemedlets hela hållbarhetstid t.ex. 3 år.

Observera att läkemedel som ska förvaras i rumstemperatur inte får ställas in i kylskåp vid för höga
rumstemperaturer.

Fördjupad information om värmebölja: 

• Folkhälsomyndighetens information om värmebölja
• Riktlinjer från Region Östergötland gällande fläktar
• Arbetsmiljöverket om temperatur och klimat

Det är viktigt att det inte sprids motstridiga budskap. Det finns många aktörer som kommunicerar med medborgarna. Det är därför lätt att rykten sprids och samtidigt svårt för medborgarna att veta vart de ska vända sig för att få information och veta vilken myndighet som ansvrar för vad och därmed ger information.

All kommunikation måste därför vara;

• Lätt att förstå
• Ärlig
• Relevant
• Målgruppsanpassad
• Enkel
• Snabb
• Korrekt
• Realistisk
• Entydig

Riskkommunikation ska ge människor svar på deras frågor om hot och risker och vad de kan göra för att förbereda sig. Därför behöver all riskkommunikation vara planerad och strukturerad. Medborgarnas rättighet till information ska styra både de strategiska och de budskapsmässiga
taktiska vägvalen och besluten i krisläget. Information att svara på:

• Vad händer?
• Varför är det farligt?
• Symptom?
• Konsekvenser?
• Vad görs?
• Vad och när ges mer information?
• När är faran över?

Arbetsförmågan påverkas eftersom hög värme inverkar på både kropp och sinne. Kroppens naturliga svar på hög värme är att sänka arbetstakten för att minska kroppens värmeproduktion. Uppmärksamhet och omdöme försämras och olycksfallsrisken ökar. Humöret påverkas av värmebelastningen på samma sätt som av annan stress.

Redan efter några dagars vistelse i värme påbörjas en värmeacklimatisering. Det är en anpassning av kroppens funktioner så att svettningen aktiveras vid en lägre kroppstemperatur. Även regleringen av blodcirkulationen förbättras. Största tolerans för värme nås dock först efter 8 – 10 dagars acklimatisering.

Vid denna typ av arbete måste arbetstiden i värme anpassas så att den totala påfrestningen på kroppen inte blir för stor. Med värmeträning kan kroppen klara högre värme men efter ett avbrott i arbetet, till exempel semester, behöver kroppen värmetränas på nytt.

Under sommartid bör temperaturen inomhus normalt ligga mellan 20 och 26 °C om arbetet är lätt och stillasittande.

Utöver de allmänna råden vid värmebölja och höga temperaturer bör du tänka på följande:

• Informera alla medarbetare om risker med värmebölja och höga temperaturer på en gemensam arbetsplatsträff. Informationen skall finnas tillgänglig i pappersform och elektroniskt.
• Identifiera speciella riskgrupper i verksamheten såsom barn med speciella sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar.
• Om det inte går att hålla normal rumstemperatur på enheten bör man ordna så att det finns minst ett rum per enhet där temperaturen är lägre än 25 grader så att extra känsliga personer kan vistas där under de varmaste timmarna.
• Termometrar bör finnas i alla utrymmen.
• Se till att det finns möjlighet att minska värmen genom luftkonditionering där det finns och vidta åtgärder som minskar värmestrålning med markiser och persienner. Se över eventuellt behov av inköp av fläktar.
• Förebygg smittorisk genom noggrann handhygien, städning samt mathållning.
• Undvik allt för varm mat och varma drycker samt allt för kall dryck vilket kan ge kramp.
• Uppmana till lätta och svala kläder samt huvudbonad vid utomhusvistelse.
• Kontinuerlig information till vårdnadshavare/ anhöriga/ god man
• Informera besökarna om vilka åtgärder som kan och bör vidtas.
• Lämna ut folder om värmebölja.

Tillfälliga åtgärder vid inomhusarbete

• Begränsa solinstrålningen.
• Använd mer informell eller sval klädsel.
• Avskärma eller flytta värmeavgivande maskiner.
• Stänga av onödiga värmekällor.
• Öka luftväxlingen genom fönstervädring på byggnadens skuggsida.
• Kör ventilationen nattetid.
• Använd bordsfläktar.
• Justera arbetstiderna.
• Om möjligt arbeta hemma.
• Byt till andra arbetsuppgifter.
• Prioritera arbete i skugga när det är stark sol.
• Ta längre pauser.
• Ha god tillgång till vätska. Dricksvatten ska tillhandahållas på ett hygieniskt sätt inom ett rimligt avstånd från arbetsplatsen.

Utöver de allmänna råden vid värmebölja och höga temperaturer bör du tänka på följande:

• Informera alla medarbetare om risker med värmebölja och höga temperaturer på gemensam arbetsplatsträff. Information ska finnas tillgänglig i pappersform och elektroniskt.
• Informera den enskilde, lämpligtvis inför sommaren, om fördelen med att införskaffa en fläkt.
• Checklistorna ska vara lättillgängliga både i pappersform och elektroniskt. Medarbetarna ska ha läst igenom checklistorna inför sommaren och de ska snabbt kunna göras tillgängliga för alla medarbetare vid en värmebölja och höga temperaturer.
• Poängtera den negativa effekt kraftig värme kan ha på äldre personer. Diskutera med dina medarbetare hur ni inom er verksamhet bäst kan förbereda er på värmeböljor.
• Identifiera extra känsliga individer, med hjälp av omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
• Förutom hög ålder kan ett flertal olika kroniska sjukdomar samt viss medicinering göra en individ extra sårbar vid värmebölja och höga temperaturer.
• Vissa bostäder kan bli mycket varma sommartid. Diskutera tillsammans med medarbetarna om det finns bostäder i ert område som är särskilt utsatta och de åtgärder man kan rekommendera för att sänka temperaturen.
• Ha en beredskap för att vid en värmebölja omprioritera insatser och lägga fokus på omvårdnad istället för mindre akuta serviceinsatser (till exempel tvätt och städ). Vid en extrem och långvarig värmebölja kan det bli aktuellt att kalla in extrapersonal.
• Se till så att det finns en ansvarig person för att ta emot larm om värmebölja och höga temperaturer även under helger och semestertid och att denna person vet var informationen finns och hur den distribueras till övrig personal.
• Lämna ut folder för värmebölja.
• Säkerställ att personalen har kunskap.

För fullständiga medicinska råd, se separat checklista för sjuksköterska.

Utöver de allmänna råden vid värmebölja och höga temperaturer bör du tänka på följande:

• Informera alla medarbetare om risker med värmebölja och höga temperaturer på gemensam arbetsplatsträff. Information ska finnas tillgänglig i pappersform och elektroniskt.
• Informera den enskilde, lämpligtvis vid inflyttningssamtalet, om dennes ansvar att införskaffa en fläkt till sin lägenhet.
• Poängtera den negativa effekt som kraftig värme kan ha på äldre personer. Identifiera extra känsliga individer med hjälp av ansvarig sjuksköterska. Förutom hög ålder kan ett flertal olika kroniska sjukdomar, samt viss medicinering göra en individ extra sårbar vid
  värmebölja och höga temperaturer. Mer detaljerad information om detta finns i de särskilda råden för sjuksköterska.
• Om det inte går att hålla normal rumstemperatur i hela boendet bör man ordna så att det finns tillgång till minst en lokal på varje enhet eller avdelning där temperaturen är mindre än 25 grader så att extra känsliga personer kan vistas där under de varmaste timmarna.
• Temperaturen kan skilja mycket mellan olika rum. En termometer bör därför finnas uppsatt hos alla boende samt i allmänna utrymmen. Om temperaturen i en boendes lägenhet är över 25 grader bör de uppmanas att vara på en svalare plats tills temperaturen sjunkit.
• Se till att det finns möjlighet att minska värmen genom välfungerande luftkonditionering och åtgärder som minskar värmeinstrålningen såsom ljusa gardiner, persienner och markiser. Kontrollera att fönster går att öppna för vädring under dygnets svala timmar. Se över eventuellt behov av inköp av fläktar till gemensamhetsytor. Tänk på att öppna fönster kan minska effekten av eventuell luftkonditionering.
• Ha en beredskap för att vid en värmebölja och höga temperaturer omprioritera insatser och lägga fokus på omvårdnad istället för mindre akuta serviceinsatser till exempel tvätt och städ.
• Vid en extrem och långvarig värmebölja kan det bli aktuellt att kalla in extrapersonal.
• Se till så att det finns en ansvarig person för att ta emot larm om värmebölja även under helger och semestertid, och att denna person vet
  var informationen finns och hur den distribueras till övrig personal.
• Lämna ut folder för värmebölja.
• Säkerställ att personalen har gått utbildning via kommunens e-learningplattform

För fullständiga medicinska råd, se separat checklista för sjuksköterska.

Utöver de allmänna råden vid värmebölja och höga temperaturer bör du tänka på följande:
Kronisk sjukdom och medicinering:

• Vissa sjukdomar och mediciner innebär ökad risk för komplikationer och dödsfall vid värmebölja. Patienter med hjärt-, kärl-, lung- och njursjukdom löper störst risk, men även personer med diabetes, kraftig övervikt, fysiska handikapp, neurologisk sjukdom, allvarlig psykisk sjukdom och demens har en ökad risk.

De medicingrupper som oftast kan ge problem vid värmebölja är:

• Diuretika som kan ge elektrolytrubbning och minskad vätskevolym. Även ACE-hämmare kan ge dehydrering men loopdiuretica verkar vara mest problematiska i detta avseende.
• Antikolinergika som ger torra slemhinnor och minskad svettning.
• Psykofarmaka (ffa neuroleptika) som genom att störa kroppens temperaturreglering kan minska svettproduktionen men även medel mot depression kan ge ökad risk för komplikationer. Detta kan dels bero på en antikolinerg effekt men även SSRI-preparat i kombination med diuretika (tiazid eller furosemid) ökar risk för elektrolytstörning (hyponatremi).
• Antihypertensiva (bland annat betablockerare) kan liksom diuretika i samband med värmebölja bidra till en otillräcklig hjärtminutvolym. Dessutom ger antihypertensiva och antianginapreparat ett minskat artärtryck vilket kan orsaka bristfällig värmereglering via försämrad svettkörtelfunktion.
• Litium, digoxin, antiepileptika och preparat mot Parkinsons sjukdom har en smal terapeutisk bredd och uttorkning kan därför ge allvarliga biverkningar.

Personer med hjärtsvikt och/eller diuretikabehandling kan behöva följas med vätskelista och tätare vägning än vanligt samt eventuellt kontroll av elektrolyter. Både uttorkning, övervätskning och elektrolytrubbning kan ge allvarlig försämring. Psykiska och fysiska funktionshinder kan medföra att man har svårare att uppfatta eller adekvat hantera kroppens varningssignaler vid värme och kan då behöva praktisk hjälp för att vidta åtgärder.

Vid planerade vårdkontakter inför sommaren kan det finnas skäl att ge extra information till vårdtagare som tillhör någon av riskgrupperna. De bör under en eventuell värmebölja vara speciellt observanta på försämring av sin grundsjukdom och tecken på allvarlig värmereaktion.
Oavsett om du är ansvarig för särskilt eller ordinärt boende kan det vara klokt att gå igenom listan över vårdtagare och ta ställning till vilka personer som kan behöva individuella råd eller extra insatser i samband med värmebölja. Detta underlättar för den personal som arbetar under semesterperioden.

Information om hantering av riskgrupper som inte har insatser från kommunen: 

Identifiera och analysera. Hur stora är riskgrupperna? Vart finns dessa individer? Genomför
en strukturerad riskbedömning. Beakta att personer kan befinna sig på andra platser än sitt
ordinarie boende. Det kan även finnas personer från andra kommuner som är på vistelse i kommunen.
Omfördela interna resurser för att förstärka hemtjänsten. Överväg att sänka servicenivåer
för att friställa resurser exempelvis timanställda, ungdomar med feriepraktik och parkeringsvakter. Se över resurser i samtliga förvaltningar.
Säkerhet och trygghet. Utrusta de resurser som vi anlitar med ID-kort. På kortet ska det stå
ett nummer. Genom att ringa 0121-18100 kan man få kontrollerat om personen jobbar för
Söderköpings kommun. Att tänka på är att många personer inte öppnar för främmande individer och då kan det vara bra att lämna information i brevlådan.
Informera. Huvudbudskapet är se om och hjälpa varandra.
Hänvisa personer som är oroliga för andra individer att ringa 0121-18100.
Hänvisa personer som vill hjälpa till eller låna ut fläktar och portabla kylaggregat att ringa
0121-18100.
Utse en frivillighetssamordnare och resurskoordinator.

Handlingsplan värmebölja PDF