Bostad och Miljö

Hem / Bostad och Miljö / Din bostad / Vedeldning

Vedeldning - Inte alltid problemfritt

Att elda med ved eller annat fast bränsle är ett stort ansvar. Du behöver elda rätt för att få bäst effekt och så lite utsläpp av farliga ämnen som möjligt. Ett stort antal människor i den närmaste omgivningen kan påverkas av felaktig vedeldning. Många klagar över irritation i luftvägarna, att det luktar illa och att det sprids sot när grannar eldar.

Tala med skorstensfejaren vid funderingar på att byta bränsle, eftersom pannor som eldas med ved måste sotas med tätare intervall. Fråga dem också om skorstenen är lämplig för vedeldning.

Den som eldar ansvarar för att eldningen inte stör andra.

Det här behöver du veta och tänka på:

  • Vid nyinstallation, köp enbart så kallad miljögodkänd utrustning med möjlighet till ackumulering av värme.

    Det krävs anmälan och ibland bygglov vid installation av eldstad och skorsten. Läs mer på länkarna här:

     

  • Öppna spisar, braskaminer och liknande ska endast användas för så kallad trivseleldning inom tätbebyggt område eller där du riskerar att störa dina grannar. Med trivseleldning avses vanligen eldning max fyra timmar per tillfälle och högst två gånger per vecka. 

    Det är skillnad på anläggningar för trivseleldning och eldning för uppvärmning. Det är därför viktigt om du har en öppen spis, braskamin eller liknande att tänka på att den här typen av anläggningen oftast inte är anpassad att elda för uppvärmning. Om du skulle vilja elda mer behöver du kontakta en skorstensfejare för att se om anläggning klarar det och om du behöver ändra ditt sotningsintervall.

    Mer information om sotning

    Här hittar du mer information om sotning samt under Kontaktinformation uppgifterna till den sotningsentreprenör som utför rengöring och brandskyddskontroller i kommunen:
    Sotning och kontaktinformation

  • Använd ett lämpligt bränsle för anläggningen. Använd inte fuktig ved. Veden ska ha legat på torkning minst 12 månader under tak och helst en vecka i uppvärmt utrymme innan den används. Tänk också på att kapning och klyvning av ved inom tätbebyggt område är direkt olämpligt med tanke på ljudstörningar.

    Avfall och stora mängder papper får inte eldas!

  • Se till att temperaturen är tillräckligt hög och att lufttillförseln är tillräcklig. Elda med full effekt och stryp inte lufttillförseln. Använd stickor och finhuggen torr ved för att få en snabb upptändning av pannan eller eldstaden.

    Pyrelda inte! Håll tilluftspjäll och rökgasspjäll helt öppna vid eldning, om inte bruksanvisningen säger något annat. Pyreldning för att veden ska brinna längre orsakar mycket stora utsläpp av skadliga ämnen. Elda istället rejält morgon och kväll vid maximal effekt än att snålelda under hela dagen.

  • Hur ska röken se ut?

    Bra rök är vit eller genomskinlig. Det är viktigt att se till att röken från skorstenen stiger snabbt för att minska störningen. Skorstenen bör därför ha lämplig höjd och placering i förhållande till terräng, vegetation och andra byggnader. Temperaturen och hastigheten i rökgaserna måste också vara tillräckligt höga för att röken ska stiga fort.

    Röken avslöjar hur väl eldningsanordningen fungerar. Enklaste sättet att kontrollera om anläggningen har en god förbränning är att gå ut och titta på röken.

    Se till att det finns tillräckligt med förbränningsluft. Vid ofullständig förbränning bildas svart rök med kraftig lukt. Gulaktig rök betyder att den innehåller mycket tjära. Vid god förbränning kommer röken ofta, vid kalla dagar, att vara vit av vattenånga. Varma dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och kan bara ses som värmedaller.

  • Ved, pellets och flis som inte eldas på rätt sätt kan även släppa ut ämnen som kan skada hälsan. Detta kan medföra att både den som eldar och personer i omgivningen kan få irriterade luftvägar och på sikt kan det även ge upphov till allvarligare hälsoproblem som cancer, allergier och kroniska problem i luftvägarna.

  • Om du blir störd av röken från din grannes eldning ska du alltid börja med att prata med din granne. Berätta hur du mår och försök komma överens om en lösning som ni båda kan acceptera.

    Om problemet kvarstår och ni inte kan komma fram till en lösning kan ni vända er till miljökontoret.