Kultur och Fritid

Hem / Kultur och Fritid / Söderköpings historia

Söderköpings historia

Söderköping har en lång och intressant historia. I korsningen mellan Storån, som rinner ut i Östersjön, och vägen till Kalmar växte en storstad fram under tidig medeltid. Söderköping kom att bli en av landets viktigaste hamnstäder under medeltiden. Stegeborgs slott utgjorde ett effektivt lås och skydd sjövägen. Det gav en möjlighet till att kontrollera handeln ända fram till 1700-talet. Att staden var viktig märks på alla möten och händelser förlagda hit som kröningar, herremöten, biskopsmöten och riksdagar.

Under 1600-talet kom staden att förlora sin betydelse som hamnstad. När Göta kanal, Söderköpings brunn och järnvägen byggdes på 1800-talet levde den åter upp. Söderköping förblev ändå en småstad och är idag ett välbesökt turistmål med en idyllisk miljö från 18- och 1900-talen.

  • Glimtar från underjorden

    Många har gått förbi Kanalhamnen och sett grävningsarbetena och undersökningarna arkeologerna har gjort i dess spår. Sedan några år har man vetat den ungefärliga positionen på S:t Ilians kyrka. Det har grävts fram grundstenar och skelett. Men nu vet vi en mer exakt position och vet att de skelett man hittat tidigare liksom de som hittats nu, har legat inne i kyrkan. 

    Den stora kyrkomodellen av cortenstål som står vid kajen är placerad ungefär som kyrkan stod och kan ge en idé om hur den kan ha sett ut. Tittar man på bilden ovan ser man att den södra väggens grundstenar linjerar riktigt bra med modellen.

    Den andra bilden visar den norraväggens grundstenar och kyrkan bör ha varit ca 40 x 20 meter.S:t Ilians kyrka nämns 1307 för första gången men den är troligen byggd i slutet av 1200-talet. Arkeologerna tror att de har hittat olika nivåer, d v s kyrkan har byggts om flera gånger sedan 1200-tal och framåt. Vi väntar fortfarande på att få ta del av en datering av det material som har tillvaratagits.

    Kyrkan var byggd i tegel och eftersom man har hittat profiltegel kan man utgå från att den har haft dekorerad portik. Ribbtegel som används när man slår valv har också hittats tidigare, så kyrkan bör ha haft tegelvalv.

    När kyrkan slogs ihop med S:t Laurenti församling på 1500-talets mitt flyttades vissa föremål dit. En klocka finns också bevarad på Historiska Museet i Stockholm.

     

Vi använder kakor (cookies) för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa kakor. Läs mer om cookies.