Kultur och Fritid
Bygget
Järnvägen kom att bli det största byggnadsföretaget i Sverige. Under flera årtionden från 1860 var 20 000 man i arbete varje år. 1938 var järnvägsnätet som störst med 16 886 km räls, som till 70% ägdes av privata bolag.
När Vikbolandsbanan anlades 1892-95 arbetade ca 200 man med anläggandet av 66 km spår. Därutöver kom arbetena med broar och uppförandet av 67 större och mindre hus. Etappen Hammarkindsbanan 1904 -1906 omfattade ytterligare närmare 65 km spår och ett fyrtiotal byggnader.
Vikbolandsbanan var en smalspårig järnväg med en spårvidd på 0,891 m (3 svenska fot). I folkmun kallades den "Gurklisten". Spårlängden för hela Vikbolandsbanan var år 1895 62 km huvudspår med 4 km sidospår för att som mest vara 101 km huvudspår och 25 km sidospår. Sidospåren gick till hamnar, sågverk och grustag.
Godstrafiken kom att bli omfattande på banan Under de första 20 åren femtondubblades godsmängden. Det fanns stora industrier i Gusum och Valdemarsvik och hamnar i Norrköping, Söderköping Valdemarsvik och Arkösund.
Under kriget var "Strömmingstågen" med fisk från skärgården och "Kalvtågen" som körde boskap från landsbygden till slakt inne i Norrköping speciellt viktiga.