Samhälle och Trafik

Detaljplanering

En detaljplan reglerar markens och vattnets användning. I detaljplanen görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen, och rättigheter och skyldigheter för markägaren. Med andra ord redovisar detaljplanen hur, vad och var man får bygga.

Illustration av planprocessens olika delar från beslut om planbesked till Laga kraft eller Överklagan

En detaljplan upprättas enligt Plan- och bygglagen (PBL) och är ett juridiskt bindande dokument. Detaljplanen består av en plankarta med bestämmelser, illustrationer som visar hur området kan komma att se ut, en beskrivning av syftet med planen, de förändringar som planeras och vilka konsekvenser dessa får för bland annat miljön.

Planhandlingarna ska också tala om hur genomförandet av detaljplanen är tänkt att gå till.

Då behövs en detaljplan

Kommunen ska framställa detaljplaner framförallt vid större bebyggelseförändringar, vid ny byggnad vars användning får betydande inverkan på omgivningen samt för befintlig bebyggelse som ska bevaras.

Situationer då detaljplan behövs:

  • Vid större avvikelse från gällande plan.
  • Områden där det finns ett bebyggelse-tryck och där ny bebyggelse är lämplig.
  • Byggnader som ger störningar eller andra effekter på omgivningen.
  • Ny bebyggelsegrupp i närheten av befintlig sammanhållen bebyggelse som saknar detaljplan.

Våra pågående detaljplaner

Detaljplaner som har fått laga kraft och börjat gälla

Planprocessen

  • Processen startar med att en ansökan om att påbörja en detaljplan kommer in till kommunen. Efter detta tas ett politiskt beslut om det är lämpligt att påbörja ett förslag till detaljplan.

    I samband med det politiska beslutet fastställs även på vilket sätt planprocessen ska bedrivas. Antingen enligt standardförfarande eller utökat planförfarande. Det utökade förfarandet används när planen bedöms ha ett allmänintresse eller strider mot kommunens översiktsplan. Vid standardförfarande tas politiska beslut i samhällsbyggnadsnämnden och vid utökat förfarande tas beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Planförfarandet kan ändras under planprocessens gång.

    Planbesked - ansökan

  • Samrådet syftar till att samla in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget i ett tidigt skede i detaljplanearbetet. Under samrådet ska kommunen redovisa ett förslag till detaljplan, skälen för förslaget och det planeringsunderlag som har betydelse för detaljplaneförslaget.

    Kommunen ska samråda om ett förslag till detaljplan med bland andra länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kända sakägare och boende som berörs. När kommunen genomfört samrådet kan planförslaget justeras utifrån de synpunkter som kommit in för att bättre anpassa förslaget till förutsättningarna på platsen.

    Vid standardförfarandet är det tillräckligt att kommunen redovisar synpunkter från samrådet i granskningsutlåtandet tillsammans med de synpunkter som har kommit fram under granskningen.

  • Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan. Under granskningen ges myndigheter, sakägare och andra som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. För att vara säker på att senare ha rätt att överklaga beslutet att anta detaljplanen ska skriftliga synpunkter lämnas senast under granskningstiden.

    Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.

  • En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige kan i vissa fall delegera beslutet till kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden. När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om det till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner och regionplaneorgan som är berörda samt till dem som senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

    Kommunen ska sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

  • När nämnden fattat beslut om antagande skickas ett meddelande om det till de som lämnat synpunkter under planprocessen (som inte blivit tillgodosedda). Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet att anta detaljplanen och upplysningar om hur beslutet kan överklagas.

  • Ett beslut att anta en detaljplan får laga kraft tidigast tre veckor efter att beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Detta är under förutsättning att ingen har överklagat beslutet och att länsstyrelsen inte heller valt att överpröva beslutet.

Vi använder kakor (cookies) för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa kakor. Läs mer om cookies.