Rättigheter för nationella minoriteter

Alla Sveriges kommuner är skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Arbetet med att ta fram ett lokalt styrdokument för att stärka de fem nationella minoriteternas rättigheter pågår.

Lyssna

I Sverige finns fem nationella minoriteter som är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Gemensamt för de nationella minoriteterna är att de har historiska eller långvariga band med Sverige och att de har en vilja att behålla sin identitet. De är också grupper med en uttalad samhörighet och en egen religiös, språklig och/eller kulturell tillhörighet.

Vissa kommuner och regioner ingår i så kallade förvaltningsområden för finska, samiska och meänkieli. Där gäller särskilda rättigheter som till exempel att de har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter. Söderköpings kommun ingår inte i något förvaltningsområde.

Lagstiftning och kommunens ansvar

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk antogs 2009 av Sveriges riksdag. Syftet med lagen är att skydda nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter, och främja deras kultur och språk.

Den 1 januari 2019 ändrades minoritetslagen så att rättigheterna och skyldigheterna stärktes ytterligare. Bland annat är nu alla Sveriges kommuner skyldiga att ta fram mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.

Enligt minoritetslagen ska kommunen:

• Informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter och kommunens ansvar.
• Skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
• Samråda med de nationella minoriteterna för att ge dem inflytande i beslutsfattande frågor som berör dem.
• Anta mål och riktlinjer för kommunens minoritetspolitiska arbete.
• Främja barnens utveckling av sin kulturella identitet och användning av det egna minoritetsspråket.
• Ge barn och unga möjligheten till inflytande och samråd.
• Om tillgängligt, ge möjligheten att använda minoritetsspråk i myndighetskontakter.
• Upprätthålla äldres kulturella identitet.